onsdag 28 oktober 2009

Svinigt

Pappa J skriver:

Igår var det så dags till sist. Efter tiotalet telefonsamtal och studsande mellan olika vårdgivare så fick Lilla L till sist sin vaccinationsspruta mot Svininfluensan. Vi har varit väldigt angelägna eftersom hon när som helst ska hjärtopereras och det sämsta som kunde hända är om hon skulle bli långvarigt sjuk.

För ska man kopplas till en hjärt- och lungmaskin får man inte ha så mycket som en antydan till snuva. Nu är hon i alla fall äntligen helt redo. Om man bortser från reaktionen på sprutan som hon självklart fick i natt med feber, smärta runt sticket och svårt att sova. Konstigt nog verkar det där drabba väldigt många.

Men hon verkar redan vara på bättringsvägen. Precis som varje morgon ålar hon omkring på golvet och tjoar. Rätt som det är blir det tyst. Ibland så länge som en kvart utan ett ljud. Då vet man att hon ligger och "läser" i någon bok eller veckotidning: Bläddrar fram och tillbaka, gång efter gång. Vet inte om det är bilderna hon gillar eller om det är själva bläddrandet i sig.

Hur som helst. Nu väntar vi bara på det där samtalet från barnthorax i Lund så att vi kan lägga den stora oron bakom oss.

fredag 23 oktober 2009

Metro

Här kommer en länk till dagens Metro, där Lilla L och jag är med.

onsdag 21 oktober 2009

Tittut

Pappa J skriver:

På inrådan från Lilla L:s logoped har vi kört rätt hårt med Tittutlekar. Ni vet, hon ska gömma sig bakom något och då ska man fråga: "Var är Lova?" och sen när hon tittar fram ska man förstås ropa "Tittut!"

Det tog ett tag innan hon förstod hur kul det där kan vara. Men häromdagen lossnade det alldeles. Och sedan dess vill hon knappt göra nåt annat.

Så. TITTUT på er.





måndag 19 oktober 2009

Föräldramöte

I kväll har pappa J och jag varit på föräldramöte på den avdelning på förskolan där Lilla L ska börja. Lilla L kommer att gå på samma förskola som brorsorna gjorde men på en annan avdelning och med annan personal. En förskola som sedan tidigare har gedigen erfarenhet av barn med särskilda behov. Fyra otroligt positiva, engagerade och entusiastiska förskolelärare som tycker det ska bli jättespännande att Lilla L kommer. Två av dem kan dessutom redan teckna!!!Efter att jag berättat om Lilla L för föräldrarna räckte en mamma upp handen och frågade var på nätet hon kunde lära sig stöd tecken. En annan pappa föreslog att barnen redan nu skulle välja var sitt personligt tecken tillsamlingarna inför att Lilla L ska komma. Man kan ju inte bli annat än varm i magen...

måndag 12 oktober 2009

Vad jag pysslar med nu för tiden...

Den här gå-stolen vill mina föräldrar gärna att jag ska använda. Jag är tveksam, ålar hellre omkring på egen hand. Men om man mutar mig med ett gott kex så kan jag väl ta några steg....

Jag övar på att äta själv med sked. Det vill jag gärna göra och det går ganska så bra men föräldrarna tycker det blir lite kladdigt...

Att gå omkring med den här vagnen känns helt onödigt, mycket smartare att sitta i den och bli skjutsad omkring tycker jag...

Äta pinnglass är jag en hejare på. Synd bara att det inte serveras oftare på det här stället...

Men det allra bästa jag vet är när jag i lugn och ro får sitta ifred och titta på Teletubbies. Då kan jag sitta länge, länge...

söndag 11 oktober 2009

Upptining

Pappa J skriver:

Socialt har hon varit en riktig prinsessa på ärten, Lilla L. Bara den närmaste familjen har fått komma nära. Hennes reaktion inför besökare har påmint om antilopens när den för första gången får syn på lejonen på naturfilmerna. Hon fryser liksom mitt i rörelsen och blir helt tyst och stilla. Vakar över minsta steg som besökaren tar och vågar knappt blinka av rädsla för att missa något. Om besökaren sedan har vågat försöka närma sig henne på riktigt och kanske rent av försökt ta upp henne i famnen då har hon protesterat med alla ljud och rörelser hon har på repertoaren.

Men sedan några veckor har hon äntligen börjat tina upp. Nu fortsätter hon glatt att åla omkring och upphör inte ens med sitt eviga pruttljud, trots att farmor eller mormor står i dörren. Häromdagen gick hon till och med lydigt med på att leka med sin logoped på habiliteringen. Jag trodde knappt mina ögon när de satt och la klossar i en trälåda tillsammans under de obligatoriska pruttljuden förstås. Och innan vi gick bjöd hon till och med på en av sina mest uppskattade och avancerade konster: Högt, ljudligt och klockrent sa hon - "pappa".

Ni förstår att man blir stolt.

måndag 5 oktober 2009

Nostalgitripp

Mamma H skriver;

J och jag träffades i Uppsala hösten 1992. Jag var 21 och han 22. Det var vår första termin och vi hamnade på samma kurs i Tyska A. Vi fann varandra snabbt och sedan dess har det varit vi. I helgen var vi tillbaka i Uppsala och hade en liten nostalgitripp tillsammans med våra bästa vänner. Som för övrigt också träffades under studietiden i Uppsala. Inga barn så långt ögat kunde nå. Bara vuxensällskap och vuxenaktivteter. Promenad genom ett höstigt Uppsala, lördagsfika på Norrlands nation, shopping, SPA och en hejdundrande kul 40-års fest som avslutning på kvällen. Hotell och hotellfrukost. Batterierna är laddade för flera månader framöver.

torsdag 1 oktober 2009

Grötpuss

Mamma H skriver;

I morse när jag gick till jobbet satt Lilla L och åt sin gröt i sin nya fina pyjamas hon fått av mormor och morfar. Det ultrablonda, lockiga håret, den djupblå intensiva blicken och hennes smittande leende. Jag smälter. Jag fick en kladdig grötpuss och hon vinkade så glatt när jag gick. Söta, fina, fantastiska lilla L som ger så mycket kärlek, värme och energi att mitt hjärta nästan svämmar över...