Mamma H skriver:
Vi leker mycket med Lilla L nu (känns bättre att säga än träning). Det känns roligt att se att hon responderar så bra. Vi leker tittut, namnleken, ge och ta-leken och vi stoppar saker i olika lådor. Hon tycker det är jätteroligt och förstår precis vad det handlar om. Lilla L vill gärna smaka allting vi äter och hon har börjat äta riktigt bra, stora portioner. Hon är en hejare på att tugga (utan tänder), måste vara för att hon har tuggat (tuggar) på sina leksaker så frenetiskt. Hennes favorit just nu är getost(?). Vi försöker också motivera henne motoriskt. Hon är stark i benen men svag i överkroppen så nu blir det mycket ligga på mage (inte helt till hennes belåtenhet). Jag kan se att hon inte har samma eget driv som hennes brorsor hade (helt plötsligt kunde dom bara saker - hur gick det till egentligen?)utan det handlar mycket om att pusha och motivera. Lite bekväm är hon allt - skönt att ligga, stå och sitta - varför måste man röra på sig också? Men för varje dag som gå blir hon lite starkare. Lilla är en riktig snackare, bubblar för fullt nu - da,da, ma,ma, aj, aj, ad, ad, na,na. En riktig mammagris har hon blivit också - skriker när någon annan ska hålla henne. Inte ens brorsorna duger just nu om mamma är i närheten. Pappa J har lite att jobba med när han kommer hem efter en veckas bortavaro...
3 kommentarer:
Hej där! Bra påminnare om att säga lek istället för träning. Avdramatiserar på något positivt sätt.
Vilken härlig prattjej Lilla L är. Ramsorna av stavelser och ljudsammansättningar är så roande att ta del av tycker jag. Dessutom ger det ett visst (egoistiskt) tolkningsutrymme. Ma-ma-ma betyder ju absolut mamma! Och da-da-da betyder där, inte pappa, skrattar vi i vår familj (mest jag som mor då)!
Ha en trivsam helg,
mvh Tojjan
Jag längtar hem! Inte för att jag har det dåligt här. Men det hörs ju att jag måste hem och köra lite språkträning med henne. Pappa är inte så svårt att säga, gumman.
Pappa J
Hejsan.
Språkförståelse är en svår konst. Ba-ba-ba är naturligtvis pappa, medan ma-ma-ma är mamma. Det är en självklarhet hos oss. Det mesta annat kan tolkas till brorsornas fördel.
Det där med mammigheten tror jag ligger i tiden. Det är likadant här - från att ha gått från att alla som pratar med mig är toppen har det gått till att alla som pratar med mig är toppen - om jag sitter på mammas arm. Tur att det inte är dags för dagis riktigt än...!
Skicka en kommentar