Det började med oro och vånda. Men det är länge sedan. Våren 2008 landade hon hos oss. Fyra blev fem, frågetecken blev utropstecken och oron blev glädje.
torsdag 12 augusti 2010
tisdag 3 augusti 2010
Snart en sommar sedan..
Mamma H skriver;
Det var länge sedan det skrevs några rader på den här bloggen. Nästan en hel sommar sedan. Datorn har fått vila, tankarna likaså. Sommarlov är härligt. Långt borta är jobb, vardag och rutiner. Vi är här och nu. Allt blir så enkelt. Barnen njuter av den rutinlösa tillvaron och jag likaså. Så här långt har det blivit många lata dagar på den gotländska ön och soliga dagar vid poolen hemma hos mormor och morfar. Och så vårt första teckenläger som var fullt av upplevelser. Det jag tar med mig från den veckan är framförallt de många meningsfulla samtalen med andra föräldrar kvällstid. Om livet. Om livet med ds. Så många trevliga människor som jag nu skulle vilja kalla vänner. Människor jag aldrig tidigare träffat men som vi delar en erfarenhet med. En erfarenhet som inte så många andra har. När veckan led mot sitt slut började jag känna en viss mättnad. En mättnad på allt som har med ds att göra. En längtan efter det "vanliga" livet som väntade utanför. Där ds inte har så stor plats, bara en liten.
Nu packar vi om resväskan igen för jag vet inte vilken gång i ordningen. Sommarlovet fortsätter lite till. Nu väntar en resa till den garanterade solen.
Bjuder på en bild på vackra sommarbarn!
Det var länge sedan det skrevs några rader på den här bloggen. Nästan en hel sommar sedan. Datorn har fått vila, tankarna likaså. Sommarlov är härligt. Långt borta är jobb, vardag och rutiner. Vi är här och nu. Allt blir så enkelt. Barnen njuter av den rutinlösa tillvaron och jag likaså. Så här långt har det blivit många lata dagar på den gotländska ön och soliga dagar vid poolen hemma hos mormor och morfar. Och så vårt första teckenläger som var fullt av upplevelser. Det jag tar med mig från den veckan är framförallt de många meningsfulla samtalen med andra föräldrar kvällstid. Om livet. Om livet med ds. Så många trevliga människor som jag nu skulle vilja kalla vänner. Människor jag aldrig tidigare träffat men som vi delar en erfarenhet med. En erfarenhet som inte så många andra har. När veckan led mot sitt slut började jag känna en viss mättnad. En mättnad på allt som har med ds att göra. En längtan efter det "vanliga" livet som väntade utanför. Där ds inte har så stor plats, bara en liten.
Nu packar vi om resväskan igen för jag vet inte vilken gång i ordningen. Sommarlovet fortsätter lite till. Nu väntar en resa till den garanterade solen.
Bjuder på en bild på vackra sommarbarn!
måndag 28 juni 2010
söndag 13 juni 2010
Ner för landning
Blir allt längre mellan inläggen på bloggen men tiden har helt enkelt inte räckt till under den senaste tiden. Maj har, som alltid, varit en väldigt hektisk månad med avslutningar, picknickar och framträdanden. Har man tre barn så får man dessutom mulitplicera med 3 vad gäller allt. Men nu ser vi ljuset i tunneln.Dom flesta av killarnas aktiviteter är nu slut för terminen och vi drar en djup suck av lättnad och ser fram emot 6 veckors ledighet tillsammans. Utan några som helst måsten. Lilla L mår fint-fint. Förutom mamma och pappa säger hon nu också nä, mer och Lova. Häftigt!
måndag 24 maj 2010
tisdag 11 maj 2010
På tu man hand
Mamma H skriver;
I morgon bitti flyger storebror H och undertecknad till London för en weekendsemester på tu man hand. Ser verkligen fram emot att få tillbringa mycket tid tillsammans med bara ett barn i taget. Har bestämt mig för att göra samma sak med lillebror M och Lilla L när dom kommer upp i 10-årsåldern. Lillebror M vet redan vart han vill åka. Till ett varmt land där man kan bada. Ska bli spännande att höra vart Lilla l vill åka när hon är 10 år. Bara 8 år dit...
I morgon bitti flyger storebror H och undertecknad till London för en weekendsemester på tu man hand. Ser verkligen fram emot att få tillbringa mycket tid tillsammans med bara ett barn i taget. Har bestämt mig för att göra samma sak med lillebror M och Lilla L när dom kommer upp i 10-årsåldern. Lillebror M vet redan vart han vill åka. Till ett varmt land där man kan bada. Ska bli spännande att höra vart Lilla l vill åka när hon är 10 år. Bara 8 år dit...
söndag 2 maj 2010
En tålig tjej
Pappa J skriver:
"Så snäll hon är!". Det hör man ofta om Lilla L. Senast nu i helgen då vi drog iväg hela klanen på Bajen-IFK Norrköping på Söderstadion. Vet inte vad hon tyckte om matchen men så länge hon fick popcorn och bullar så verkade hon stortrivas där i snålblåsten. Inte ett gnälljud kom över hennes läppar under två timmar.
Och även om hon förstås är bajare så unnade hon storsint ändå sin morfar & mormor (inbitna norrköpingsfans) att mysa sig genom middagen efteråt när bortalaget förnedrat Bajen genom att vinna med 3-2.
Någon kanske tänker att hon inte tycker så mycket och därför upplevs som "snäll". Men så ÄR det faktiskt inte. För hon har ofta åsikter om olika saker och protesterar en hel del. Det har vi inte minst märkt nu när hon lärt sig att skaka på huvudet. Det gör hon nämligen väldigt ofta. Nä, vi börjar tro att vi har fått en riktigt tålmodig och tålig tjej som helt enkelt inte är så gnällig. Och det känns härligt.
"Så snäll hon är!". Det hör man ofta om Lilla L. Senast nu i helgen då vi drog iväg hela klanen på Bajen-IFK Norrköping på Söderstadion. Vet inte vad hon tyckte om matchen men så länge hon fick popcorn och bullar så verkade hon stortrivas där i snålblåsten. Inte ett gnälljud kom över hennes läppar under två timmar.
Och även om hon förstås är bajare så unnade hon storsint ändå sin morfar & mormor (inbitna norrköpingsfans) att mysa sig genom middagen efteråt när bortalaget förnedrat Bajen genom att vinna med 3-2.
Någon kanske tänker att hon inte tycker så mycket och därför upplevs som "snäll". Men så ÄR det faktiskt inte. För hon har ofta åsikter om olika saker och protesterar en hel del. Det har vi inte minst märkt nu när hon lärt sig att skaka på huvudet. Det gör hon nämligen väldigt ofta. Nä, vi börjar tro att vi har fått en riktigt tålmodig och tålig tjej som helt enkelt inte är så gnällig. Och det känns härligt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)