Det började med oro och vånda. Men det är länge sedan. Våren 2008 landade hon hos oss. Fyra blev fem, frågetecken blev utropstecken och oron blev glädje.
söndag 15 maj 2011
En blivande konstnär?
Lilla L älskar att rita (var hon nu fått det ifrån?)Här är hennes senaste konstverk - gummor och gubbar. Bra gjort va? Knappt 3 år gammal...

tisdag 3 maj 2011
Trots
Snart fyller Lilla L 3 år och man kan lugnt säga att den sk 3-årstrotsen har infunnit sig med råge. Allting ska hon göra själv. Ta mat själv, borsta tänderna själv, borsta håret själv, klä sig själv och inte minst gå själv. Man får inte bära längre. Det är många "näe" som kommer ur den lilla damens mun varje dag. Och arg blir hon. Denna lilla ljuliga varelse kan bli så arg på oss när det inte blir som hon tänkt. Men i grund och botten är det förstås någonting bra. Trots innebär utveckling och en vilja till självständighet. Det gillar vi.
onsdag 23 februari 2011
Navet
Lova är verkligen navet i vår familj. Den som alla vill samlas kring, den som alla vill vara nära och den som alla vill krama och pussa på mest hela tiden. Och hon håller koll på oss. Räknar oavbrutet in oss - mamma där, pappa där, Malte där, Hjalmar där. Vid middagsbordet och framför TV:n. Om och om igen. Frågar oavbrutet var alla är när dom inte är hemma. Som mest nöjd när alla är samlade.
måndag 27 december 2010
onsdag 24 november 2010
Wow!
Lilla L har börjat prata. Faktiskt. Vi står häpna brevid och lyssnar. Hon försöker härma nästan allting vi säger. En del ord är VÄLDIGT otydliga men en del ord är nästan rena. Hon tecknar samtidigt som hon pratar så vi förstår ju vad hon menar. Annars skulle det vara svårare. Men ändå. Jag är grymt imponerad av henne - hon VILL ju prata.Och det känns som en början.
söndag 14 november 2010
Vår lilla hjälpreda
söndag 31 oktober 2010
Jäkla busunge!!!
Pappa J skriver:
Hon har utvecklat en lite ny sida vår lilla sköna unge. Det är ju så där med barn att ju äldre de blir desto mer lär man känna deras unika personlighet. Stora storebror är ordningssam, pålitlig men samtidigt väldigt envis. Lilla storebror är en charmig slarver som gör allt på lust och intuition och älskar att sova länge på morgnarna. Vi trodde att Lilla L var en snäll och följsam tjej som aldrig tar några risker i onödan. Men när hon nu är två och ett halvt så måste vi lägga till en egenskap. Hon är helt enkelt ett busfrö.
Några exempel från de senaste dagarna:
- Vi har just dukat upp fina lördagsmiddagen och tänt alla fina ljus. Precis när vi lagt upp maten på hennes tallrik greppar hon den resolut och slänger den i golvet. All pasta hamnar på mattan.
- Vi lägger mer eller mindre ömtåliga saker på den låga skiljevägg som går mellan trappan och hallen i övervåningen. En praktisk mellanstation för saker som ska ner i källaren så kan man ta dom med sig när man ändå är på väg ner dit. Nya nöjet: Att vräka ner allt som ligger där så det krossas/förstörs i trappan.
- Vi sätter på musik på datorn. Nya nöjet: Smacka ihop laptoppen med en smäll så den stängs av och musiken tystnar.
Och det säkraste sättet att få henne att fortsätta med alla såna upptåg är att se arg ut och säga NEJ!!! Det är det mest dråpliga hon vet. Den enda effekten det får är att hon gapskrattar och snabbt springer iväg för att göra om samma sak som hon just blev utskälld för.
En jäkla busunge är hon. Och det känns faktiskt rätt skönt.
Hon har utvecklat en lite ny sida vår lilla sköna unge. Det är ju så där med barn att ju äldre de blir desto mer lär man känna deras unika personlighet. Stora storebror är ordningssam, pålitlig men samtidigt väldigt envis. Lilla storebror är en charmig slarver som gör allt på lust och intuition och älskar att sova länge på morgnarna. Vi trodde att Lilla L var en snäll och följsam tjej som aldrig tar några risker i onödan. Men när hon nu är två och ett halvt så måste vi lägga till en egenskap. Hon är helt enkelt ett busfrö.
Några exempel från de senaste dagarna:
- Vi har just dukat upp fina lördagsmiddagen och tänt alla fina ljus. Precis när vi lagt upp maten på hennes tallrik greppar hon den resolut och slänger den i golvet. All pasta hamnar på mattan.
- Vi lägger mer eller mindre ömtåliga saker på den låga skiljevägg som går mellan trappan och hallen i övervåningen. En praktisk mellanstation för saker som ska ner i källaren så kan man ta dom med sig när man ändå är på väg ner dit. Nya nöjet: Att vräka ner allt som ligger där så det krossas/förstörs i trappan.
- Vi sätter på musik på datorn. Nya nöjet: Smacka ihop laptoppen med en smäll så den stängs av och musiken tystnar.
Och det säkraste sättet att få henne att fortsätta med alla såna upptåg är att se arg ut och säga NEJ!!! Det är det mest dråpliga hon vet. Den enda effekten det får är att hon gapskrattar och snabbt springer iväg för att göra om samma sak som hon just blev utskälld för.
En jäkla busunge är hon. Och det känns faktiskt rätt skönt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)