Torktumlarens år

Pappa J skriver:

Så här några dagar in på det nya året brukar många av oss vara på humör för lite retrospektivt filosoferande. Vad var det som hände egentligen? I världen, i landet, i staden, i byn och i familjen? Ganska snabbt kom jag fram till att oavsett vilken nivå jag tänkte tillbaka på så var det ett rejält omtumlande år. Om någon - ungefär vid den här tiden förra året - hade bett mig spekulera lite kring vad som skulle hända under 2008. Hur många rätt hade jag lyckats pricka in?

Jo, att vi skulle få en dotter med DS visste vi ju vid det laget. Men att det skulle bli HON. Att det skulle kännas så här att titta in i hennes ögon. Att le och se henne skratta tillbaka. Det hade jag aldrig kunnat föreställa mig. En sån ogrumlad lyckokick - faktiskt helt utan salt. Hon har totalcharmat oss allihop. Visst finns där en oro om man tänker långt fram i tiden. Men det räcker med att vara nära henne så försvinner den långt bort. "Det ordnar sig" tycks hennes ögon vilja säga. Och av någon anledning så övertygar hon oss varje gång.





















I "byn" har det kanske varit ganska lugnt. Men ett hus på gatan närmast skogen har blivit rejält mycket större. Och det har kostat oss en hel del planering, tankemöda, svett, uppesittarkvällar och en hel del pengar också förstås. Det blir varken utlandsresor eller ny garderob på ett bra tag. Men nu är det klart och det kändes som att spränga målsnöret efter ett dubbelt marathonlopp. Så nu vill man ändå mest pusta ut och göra ingenting.

I landet har mycket förändrats. Glass & ballong-stämningen med "köp idag, imorgon kan det vara ännu dyrare" blåstes bort på några veckor. Nu lever vi i en kollektiv begravningspsykos där det enda alla är överens om är att det ska bli ännu värre: "Vänta med att köpa tills imorgon, då är det nog ännu billigare", lyder mottot för dagen.

I världen känns det som en ny osäker tid har börjat. Kanske bättre, kanske sämre. Men mycket mindre förutsägbar. Världens mäktigaste land har plötsligt en ledare som alla tävlar om att hylla. Hur länge kan det hålla innan han tvingas börja göra folk besvikna? Can't please them all....
Å vart ska den ekonomiska nedgången sluta? När ska folk börja tro på framtiden igen?

Det är väl dags att börja tänka och prata som kineserna snart om man ska ha en chans att bli en av framtidens vinnare. Så jag tänkte ta efter deras tradition med att ge åren passande namn. 2008 får mot bakgrund av allt oväntat och omvälvande som hände namnet torktumlarens år. Men 2009? Om jag måste gissa - dal- och bergbanans år. För först kommer det fortsätta neråt ett bra tag. Men sen kanske, förhoppningsvis går det uppåt igen. Och i så fall fortare än någon hade trott. Precis som det brukar vara. För ingen vill vara först ut med en spådom som kanske visar sig vara fel. Tryggare att ropa i samma tonart som resten av flocken. Moll.