Vem kan segla förutan vind

Pappa J skriver:

Vad är motsatsen till en Curlingförälder. En stasiförälder? Vad det än heter så har vi varit beryktade i vänkretsen för att vara såna. I alla fall när det gäller en sak: Sömnen. Vi har varit överens och stenhårda: Ta några tuffa kväller med skrik sen somnar dom sött alldeles själva och sover hela natten. I alla sina dagar...

När våra vänner har gått omkring och gungat sina småttingar till sömns i famnen, legat halva kvällen med dem i dubbelsängen och till sist somnat själva, sövt dom i bärsele... you name it. Då har vi lagt våra barn i sängen, läst en saga, sagt gonatt, gonatt och gått ut. Fem minuter senare har de sussat. Like clockwork.

Men med Lilla L är det lite annorlunda. Trots att vi lovat varandra att inte särbehandla henne på något sätt. För varför ändra ett vinnande koncept? MEN.
På nåt sätt är det som att hennes skrikande skär lite djupare i hjärtat, hon ser så ömkansvärd ut när hon är ledsen och curlinghandskarna åker på. Först lät vi henne somna gungande i famnen, och nu ligger vi där bredvid henne i dubbelsängen och sjunger i evigheter. Igår tog det 18 upprepningar av "Vem kan segla förutan vind" innan hon somnade. Första gången. När hon vaknade igen efter trekvart räckte det med två.

Nu är klockan halv åtta och det är dags igen. Marathonloppet kan börja.