Den bästa början...

Mamma H skriver:

Den dagen det skulle visade sig att Lilla L ville komma ut ur magen var den mest fantastiska försommardag. Många hade förvarnat om att hon skulle komma tidigare, då många barn med ds tydligen gör det, men Lilla L hade redan legat 4 dagar på övertid. Det var också en dag, då det var högtryck på alla förlossningskliniker i Stockholm. Fullt i hela Stockholm var svaret vi fick när vi ringde runt. Vi som hade tänkt att hon skulle födas på SÖS blev istället hänvisade till Södertälje sjukhus. Södertälje? En helt annan stad? Södertälje kan knappast räknas som Stockholm. Förvirringen stor. Med tanke på dom rådande speciella omständigheterna fanns våra önskemål kring förlossningen tydligt dokumenterade i såväl förlossningsjournal som i förlossningsplan. Budskapet var tydligt - ingen som helst särbehandling och inget som helst "tycka synd om-bemötande". Varken mer eller mindre. Precis som vanligt. Att kliva in på Södertälje sjukhus var verkligen någonting helt annat än att göra entré på KS (där båda pojkarna är födda). Så litet, så lugnt och så stillsamt. Där träffar vi den mest fantastiska barnmorska som ska komma att lotsa oss genom förlossningen. När vi förklarar situationen, att vår bebis har ds, är hon hur cool som helst och berättar om alla positiva erfarenheter hon själv har. Det blev helt klart den bästa förlossningsupplevelsen av dom tre! Vi får stanna 3 dagar på BB-avdelningen och också där är det så lugnt och skönt med en personal som är så professionell och vänlig. Alla behandlar Lilla L som den prinsessa hon är och ingenting annat. Ingenting känns konstigt. Vi har bara fått den finaste bebisen! Solen strålar in genom vårt familjerum dag efter dag och vi känner stor lycka. Och jag tänker, vad otroligt viktigt hur det är hur allting börjar...