Pappa J skriver:
"Får ni sova då?" Det är väl en av de vanligaste frågorna man får som nybliven förälder. En fråga man ställer lika slentrianmässigt som "hur är det?" Och på samma sätt som alla förväntar sig att svaret på den sistnämnda frågan blir ett kort "bra!" så väntar sig alla en lång klagovisa som svar på sömnfrågan. Därför har många blivit väldigt förvånade när vi svarat att vi aldrig sovit så gott som efter Lilla L kom.
Sommaren var gudomlig: Vi hängde på mina föräldrars sommarställe tre gånger så länge som vi brukar. Lilla L brukade duna in vid 22-tiden i soffan. Vi gick och la oss i gäststugan några timmar senare och så sov vi tillsammans HELA LÅNGA natten. Pojkarna skötte sig själva: gick till farmor och fick frukost och sen ut och träna fotboll hela morgonen. Vi vaknade först när förmiddagssolen letade sig in genom det lilla runda fönstret på ytterdörren.
Det gick så långt att vi började oroa oss över om något var allvarligt fel med henne. Så där mycket kan man väl inte sova? Kan det rent av vara skadligt? Men doktorn lugnade oss och sa att sömn kan aldrig vara dåligt. Barnen sover så mycket dom behöver. Och behovet varierar från barn till barn.
Har stämt av det här med flera andra föräldrar till DS-barn och från många fått igenkännande nickar: "Jo, vår bebis sover också väldigt mycket jämfört med andra".
Är det en DS-grej? Jag vet inte. Men inget av våra andra barn har sovit tillnärmelsevis så tungt och gott som Lilla L har gjort.
Men sedan några veckor tillbaka börjar vi känna igen oss i spegeln på morgnarna. Småbarnsförälderpåsarna under ögonen är där igen. Det sura morgonhumöret dyker upp allt oftare och det händer att det första ordet som kommer över mina läppar på morgonen är en svordom.
För nu vill Lilla L ta igen den tid hon sovit bort under sina första månader. Upp och hoppa vid kl 05.45. Och gärna några omgångar med skrikande per natt också innan hon får sin efterlängtade påfyllning. Jag är kluven. Samtidigt som jag saknar den gamla goda tiden från i somras så gläds jag någonstans åt att Lilla L vill tillbringa alltmer av sin tid med öppna ögon.
3 kommentarer:
Vår L sov också mycket och bra när hon var liten. Hon har också varit den enda av våra tre tjejer som vi har lagt ner i sängen, sagt godnatt, släckt lampan, gått ut därifrån och dragit till dörren och hon har somnat omedelbart. Nu är det olika procedurer som ska göras när hon lägger sig, men hon sover bra. Skulle vilja att hon sov lite längre på helgerna bara, annars är jag så nöjd.
Linnéa sov mycket bra de första 8-9 månaderna men sen hade hon en period i ca 5-6 månader då hon grät varje natt och jag och min man vi gick och gick med henne på nätterna och försökte mata men inget hjälpte.
Men efter dessa hemska månader så blev allt bra igen och nu är hon vår bästa sovare i familjen.
Men Linnéa har sina sovtider och hon sover nästan aldrig längre än till 6-7 på morgonen hur sent hon än har lagt sig. Men hon somnar snällt varje kväll på min arm.
Kan säga att Agnes är också en bra sovare.
Elsan sov så mycket den första månaden att jag var orolig och pratade med BVC gång på gång. Jämförde säkert med storebrorsan som inte alls sov så mycket på dagarna. Sedan vände det liksom. Hon sover fortsatt bra på natten men knappt något under dagen. Vi är glada om hon susaar i 45 minuter. Det finns alldeles för mycket att göra för att sova enligt Elsa. Så det svänger fort kan man säga.
Skicka en kommentar